Inlägg taggade Arbetstid
Alltid uppkopplad – Aldrig avkopplad: The Rapport
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, Framtid, Karriär, Ung i arbetslivet, Unionen, 13 december, 2011
Nu har det kommit en rapport som bekräftar det vi pratar om hela tiden: blir vi mer stressade av att vara uppkopplade hela tiden? Svar: ja. På bloggen Unionen Opinion skriver Åsa Johansson idag att det faktiskt lutar åt just det enkla svaret. ”Slimmade organisationer där tjänstemännen utsätts för höga krav och ständiga förändringar är en återkommande bild av dagens arbetsliv” skriver Åsa.
Rapporten ”Alltid uppkopplad- Aldrig avkopplad” visar att många jobbar när de är lediga och att många skulle vilja slippa jobba när de är lediga. Framförallt är det kravet på att man ska vara tillgänglig som är stressande, och det har ökat i och med att företag har ett alltmer kundorienterat fokus. Rapporten visar dessutom att trenden fortsätter från tidigare undersökningar. Det gränslösa arbetslivet är här för att stanna.
Läs även vårt tidigare blogginlägg med nästan samma namn: Alltid uppkopplad, aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad, aldrig avkopplad
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, Framtid, Karriär, TCO, Ung i arbetslivet, Unionen, 29 november, 2011
Jobbar vi mer nu än vad vi brukar göra? Ibland känns det så. Ibland känns det som att den där smartphonen som jobbet gav mig mest ökar möjligheten för mig att jobba överalltifrån. Både från tunnelbanan på väg till jobbet, från soffan och från krogen.
Att ha flexibla arbetstider behöver inte vara något negativt utan anses snarare som något som faktiskt förenklar våra liv. Särskilt om man har barn eller en krävande fritidssyssla att pussla med. Men det är ju viktigt att vi inte blir FÖR flexibla. Om jag kan jobba varsomhelst ifrån, vad får mig då att inte göra det?
Svaret på den frågan borde vara tydliga riktlinjer från arbetsgivaren och en rimlig arbetsbelastning. Unionen har dock precis släppt en ny arbetsmiljörapport som visar att vi regelbundet jobbar över, och på nära fyra av tio arbetsplatser förekommer sjukskrivningar där arbetstiden är orsaken. TCOs utredare Samuel Engblom skrev häromdagen lite fyndigt på twitter att ”för många av TCO-förbundens medlemmar handlar ”rätt till heltid” om rätten att gå ner till heltid”. Vi jobbar helt enkelt för mycket.
Det här är en fråga som lyfts av många fackförbund just nu. Rubriken på vårt blogginlägg är snodd från STs kampanj med samma namn, och Unionen har dessutom tidigare kommit med rapporten ”Fria eller Förvirrade- En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation”. Den rapporten handlar om hur den ökade och ökande tillgängligheten faktiskt också ökar vår arbetsbörda och vår stressnivå.
Jag behöver inte röra mig långt för att hitta exempel på detta. Hur många av mina vänner tog ut fyra veckors sammanhängande semester? Hur många påstod sig göra det men kollade ändå jobbmailen ibland?
Hanna Fahl, journalist på DN, gjorde ett experiment där hon var offline en hel vecka. Det är ganska spännande läsning som visar på det svåra med att tacka nej till att vara uppkopplad. Vi förväntas vara tillgängliga och det är svårt att sätta gränser. Kanske just för att på internet är vårt privatliv och arbetsliv så svårt åtskilda. Fahl intervjuade författaren och debattören Rasmus Fleischer som säger:
Det klingar bekant. Cecilia Fahlberg menar att det alltmer ökande kravet på effektivitet och tillgänglighet från arbetsgivarens sida leder till att stressen tilltar och att anställda mår sämre och sämre. I rapporten Fria Eller Förvirrade står det att ett ökat självbestämmande har gjort vår arbetssituationen mer gränslös, vilket på vissa sätt kan upplevas som positivt men som också kan vara mycket pressande.
Om vi dels luckrar upp de fysiska ramar som gäller kring arbete, men också de tidsmässiga ramarna, så börjar det blir väldigt svårt att veta när man jobbar och när man inte jobbar. För tjänstemän emd flexibla arbetstider är det tyvärr vanligare att man jobbar mer snarare än mindre. Det krävs att arbetsgivare tar ansvar i att leda och fördela arbetet och att se över att arbetsbelastningen är rimlig. Det är också viktigt att främja att det inte finns en ”jobba över”-kultur på arbetsplatsen. Särskilt för unga och nyanställda är det svårt att veta vad som gäller och när man får säga nej.
Sommarjobb utan jobb
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, Student, TCO, Ung i arbetslivet, 16 augusti, 2011
Jag läser TCO-tidningens artikel ”Arbetstid regnade bort för sommarvikarier” om sommarvikarier som plötsligt står utan timmar, för att det exempelvis regnar och det inte kommer några restauranggäster till uteserveringen, men som inte har någon möjlighet att söka andra jobb eftersom man har skrivit på ett avtal med arbetsplatsen. Utan timmar, ingen lön och hur ska man då betala hyran och räkningarna?
Detta hände mig en gång. Jag jobbade ett antal somrar på en restaurang ute i skärgården. Varje sommar åkte ett stort gäng säsongsarbetare dit och fick bo över på loftet för det var för långt för att pendla, det var jättemysigt och hade blivit en del av sommaren för oss. Och på våren hade restaurangchefen mailat och bett oss höra av oss vilka datum vi ville jobba. Jag var snabb för jag visste att de bästa passen gick åt fort, så jag mailade in mina veckor och jag fick svaret ”ok”, vilket jag tolkade som att jag hade fått datumen godkända.
Sedan står jag där, första dagen på säsongen, packning för flera veckor uppe på loftet, det stärkta förklädet och den nytvättade pikétröjan på, och så hittar jag inte mitt namn på schemat de kommande veckorna. Jag hade bara fått två dagars jobb i juni.
Jag fick närapå panik! Jag hade inte sökt något annat sommarjobb, jag hade ingen annan inkomst på gång. Hur skulle jag nu kunna betala hyran? Jag ringde till min chef men hon sa att hon aldrig hade lovat mig de här passen. Jag förklarade för henne att jag självklart hade tolkat det som att jag hade fått datumen godkända eftersom hon hade svarat OK och inte meddelat mig något annat. Till slut skrapade hon fram några pass åt mig i receptionen så jag klarade mig med nöd och näppe. Resten av sommaren vågade jag inte be om en enda dag ledigt eftersom hon då pikade mig och sa att ”jaha, nu vill du minsann inte jobba!”.
Jag kände mig så maktlös och så dum. Jag borde ju ha dubbelkollat schemat, tänkte jag. Men det verkar vara ett vanligt problem. Unga vikarier som får mycket kortare arbetstid än vad som utlovats vid anställningen är tydligen ett av de vanligaste ärendena hos Sommarjobbsexperten, som TCO håller i varje sommar. Framförallt inom café- och restaurangbranschen, som är väldigt beroende av väder, tycker arbetsgivare att de kan ställa om och ändra i schemat med kort varsel.
Har man skrivit ett avtal om ett visst antal timmar/månad eller vissa datum man ska jobba, så är arbetsgivaren bunden till detta även om det kommer en regnig dag och det inte behövs tre personer i kassan i glasscaféet. Det är därför viktigt att man får ett ordentligt skriftligt avtal på hur mycket man ska jobba eller vilka datum som gäller. Har man bara ett muntligt avtal så ska det också gälla, men det är mycket svårare att bevisa. Även om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller ett avtal enligt avtalslagen.
Jag mailar till LOs sommarjobbshjälp och frågar om det finns undantag för restauranger när det gäller avtalslagen, men de svarar att
”Nej, det är inte okej att ställa in arbetspass ifall man har blivit lovad det passet, oavsett om det är lite gäster eller inte. Dock kan många unga uppleva att det är svårt att stå upp för dessa rättigheter i och med att många har väldigt osäkra anställningar.”
Det gör mig så ledsen att höra. Nu är sommarjobbandet för många slut för den här säsongen och jag hoppas att det inte är alltför många som har drabbats. Till nästa sommar uppmanar jag alla att få skriftligt avtal på anställningsformerna och arbetstiden, och att sen våga säga ifrån! Din tid och ekonomi är lika viktig som arbetsgivarens. Och glöm inte att du som medlem i Tria får hjälp med förhandling och stöd om du hamnar i konflikt.
Drömmar om semester…
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, Semester, Student, Unionen, 11 augusti, 2011
Nej, vi är ju tillbaka från semestern nu! Men när jag pluggade på högskola så var det en av de grejer som jag längtade mest efter med att få ett fast jobb: betald semester. Fatta lyxen! Vara ledig OCH få pengar OCH få lite extra semesterersättning. Inga mer börja-jobba-direkt-efter-att-sista-tentan-är-inlämnad-somrar där den välbehövliga vila som kroppen skriker om efter ett år av hårt pluggande endast är den vila som man kanske kan få när man sitter en halvtimme på 07.15-bussen på väg till äldreboendet tre mil bort som var det enda ställe som det gick att få sommarjobb på. Är man utvilad när man kommer tillbaka till universitetet? Nä.
Betald semester. Bara en av de förmåner som en tillsvidareanställning med kollektivavtal kan ge, men en av de mest åtråvärda och lättbegripliga. Stänga av, koppla ur, släppa loss.
Men nya jobbiga ord gör intåg på den svenska arbetsmarknaden. Ord som ”semesterjobb”, ”smartphone-stress”, ”sjuknärvaro”. Jobb som i sig själva är en motsats (förutom kanske smartphone-stress). Vi jobbar mer och mer även på vår semester, eller på vår lediga tid, eller till och med när vi är sjuka. Åsa Johansson på Unionen skrev för några dagar sedan ett debattinlägg på ekonomisverige.se med titeln ”Semesterjobb växande problem”. I en undersökning som Unionen har gjort visas det att fyra av tio jobbar på sin semester. Fyra av tio skulle vilja slippa jobba på sin semester. Många väljer själva att jobba på sin semester för att undvika att arbetet läggs på hög och att det blir extra mycket när man kommer tillbaka, och ibland är det tydligt att arbetsgivaren vill att man ska finnas tillgänglig. Jag har själv sagt följande mening när jag gick på föräldraledighet ”Är det nåt är det bara att maila, jag har internet där vi ska vara, ingen fara”. Det kanske inte ter sig så allvarligt, men det kan skapa stress och en känsla av att det aldrig är okej att inte vara nåbar. Vi har enligt lag rätt till fyra veckors sammanhållen semester. Det är få av mina vänner som har möjlighet att faktiskt fullt ut ta ut så mycket på en gång.
Och så får man en smartphone av jobbet. Och så är jobbmailen ansluten till den. Och så sitter man där på stranden och det brummar till och nej, det var inte polarna som skrivit nåt på facebook utan det var ett mail från en kund på jobbet som vill ha svar NU. Klarar du att låta bli?
Unionen kommer att driva frågan om gräns mellan arbetsliv och privatliv i nästa avtalsrörelse. Vad tycker du är viktigt?
Unga har också rätt!
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, Karriär, Student, Ung i arbetslivet, Unionen, 25 februari, 2011
I veckan avslöjades de hemska arbetsförhållandena på The Phone House i SVTs Dokument Inifrån ”Säljsekten”. Unionen har gått ut med ett pressmeddelande som du kan läsa här. Vad som visas i Säljsekten är unga vuxna som jobbar som eventsäljare med kass lön, långa arbetsdagar, hård press och inga raster. Unionens Niklas Hjert säger att den här typen av beteende från arbetsgivarens håll inte alls är nåt nytt.
Dagens unga möter allt för ofta en arbetsmarknad där de riskerar att sorteras bort i en arbetslivets Idol-utslagning. Unionen kommer ofta i kontakt med ungdomar som jobbar ”på prov” utan lön, som enbart får provisionlön eller går miste om sina lagstadgade rättigheter, t ex semester. De tvingas ofta arbeta i strid med de lagar och regler som gäller för arbetstider och arbetsmiljö.
Detta skriver Niklas i en debattartikel på svt.se. Det är framförallt unga som jobbar inom eventsälj-branschen. Och det är ganska sällan som dessa företag har kollektivavtal. Det är helt vedervärdigt att den här typen av arbetsmiljö existerar.
Skrämmande, fullständigt oacceptabelt och i strid med både lagar och regler. Programmet är en allvarlig påminnelse om att det håller på att växa fram en arbetsmarknadens bakgård, där inte minst unga människor utnyttjas under fullständigt orimliga arbetsvillkor,
säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i deras pressmeddelande. Som du vet så tjatar vi rätt så mycket om kollektivavtal, men om du minns inlägget Behöver en miljon extra i lön, tack så kommer du också ihåg varför. Ett företag som inte har kollektivavtal har tex ingen skyldighet att betala ut tjänstepension. Det är massa pengar som du helt enkelt inte får när du blir gammal och pensionerad och äntligen kan ta ditt pick och pack och flytta till Thailand (eller någon annanstans där det inte är vinter halva året). Dessutom kan du missa OB-tillägg, semesterersättning och flera andra förmåner som är svåra att hålla koll på.
Som medlem i Tria så ingår företrädarskap även om du jobbar extra inom en bransch som egentligen inte är vår. Så även som student så har du ett skydd för att inte bli behandlad hur som helst. Glöm inte detta, och se till att du har koll på dina rättigheter. Till exempel bör du kolla en extra gång vad som står i anställningsavtalet, om företaget inte har kollektivavtal. Här har du bra tips på vad du ska tänka på.
Blä för facket!
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Fackliga frågor, SKTF, 9 februari, 2011
Hittade den här i SKTFs gömmor. Illustrerar fördelarna med facket ganska bra! Bara att fylla i och skicka till den det berör.
Vem får klämdag?
Skrivet av Tria i Arbetslivet, Student, Tria förklarar, 11 januari, 2011
Välkommen tillbaka! Vi på Tria hoppas att du har haft en jättebra julledighet!
Men hur lång var julledigheten egentligen? Vi upptäckte när vi frågade vänner och bekanta att hur mycket man har fått vara ledig är olika på olika arbetsplatser. Vissa har till exempel fått jobba på klämdagar och vissa har fått vara lediga. Dessutom är det ibland halvdag innan helgdag och ibland inte. Mycket rörigt. Vi frågar Tria Direkt om de kan hjälpa oss reda ut det här.
Hej Therese Nilsson, rådgivare på Tria Direkt!
När är det halvdag, och är det olika regler på olika arbetsplatser?
Det finns vissa centrala kollektivavtal som reglerar arbetstiden på dagen före helgdagar, som exempelvis avtal inom det statliga området. Inom staten jobbar man kortare arbetsdag, ”halv dag”, före helgdagar som trettondagen, långfredagen och alla helgons dag. Även inom andra branscher kan det lokala facket som finns på arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren ha förhandlat fram avtal om vad som ska gälla just hos dem. Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.
Varför får vissa vara lediga på klämdagar och andra inte?
En klämdag är en dag som infaller mellan två helgdagar. Det är ofta populärt att ta ledigt på dessa dagar för att få en längre sammanhängande ledighet. Det är likadant på klämdagar som med halvdagsarbete, det är i kollektivavtal eller i arbetsgivarens policy eller riktlinjer som det framgår om man har rätt till ledighet eller inte under dessa dagar.
De som inte får ledigt på klämdagar och helgdagar, får de nåt annat istället?
Om arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal kan det finnas möjlighet att få extra ersättning förutom den vanliga lönen när man arbetar på obekväm arbetstid, man får OB-ersättning. Hur stor ersättningen blir beror på vilken dag och tid som man arbetar. En vanlig vardagkväll ger ett lägre tillägg än för arbetstid på exempelvis nyårsafton eller andra helgdagar. Om man kontinuerligt arbetar på obekväm arbetstid förekommer det också att man lägger till ersättningen för obekvämt arbete redan i grundlönen istället för att lägga till OB-ersättningen på de faktiska kvällarna som man jobbar. Om arbetsgivaren inte har tecknat något kollektivavtal finns det ingen rättighet att få extra betalt för den obekväma arbetstiden, det finns ingen lag som säger att arbete på obekväma arbetstider ska ge extra ersättning.
Det verkar som att folk får vara olika mycket lediga på olika arbetsplatser. Finns det några regler för hur mycket man måste jobba per år?
Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra kompensation om man måste arbeta. Kollektivavtalen säger ofta att heltid innebär ”40 timmar per helgfri vecka”, vilket gör att vissa dagar automatiskt faller bort ur den totala årsarbetstiden.
Det finns regler för hur mycket som är tillåtet att arbeta ur arbetsmiljösynpunkt. Resten regleras utifrån vad heltid innebär på din arbetsplats, beroende på om din arbetsgivare har kollektivavtal eller om det är arbetstidslagen som gäller.
Vill du veta mer om arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och kollektivavtal kan du kika på Trias hemsida under arbetsrätt.
