Hej Mikael Linnell, du är en av våra uppsatsstipendiater! Du har skrivit en väldigt bra uppsats om lönesamtalet och hur den diskurs som cheferna använder sig av speglar en ny typ av medarbetarideal. Varför valde du detta ämne?
Mitt grundläggande intresse inom sociologin handlar om människors sociala interaktion. Särskilt inom arbetslivet, och sådana situationer där det privata och det professionella tenderar att sakna exakta gränser, att det flyter ihop lite. Inför uppsatsen var jag inne på att undersöka vad som händer i en förhandlingssituation (t.ex. en löneförhandling) men jag insåg att lönesamtalet – och förhållandet mellan medarbetarsamtalet och lönesamtalet – var mycket mer komplext och intressant att undersöka.
Hur ser detta medarbetarideal ut tycker du, och tror du att det har förändrats från tidigare? Ser du några problem med detta?
Tidigare medarbetarideal handlade ju, väldigt generaliserat, mindre om det individuella strävandet. Var man sjuksköterska fick man sjuksköterskelön. Den individuella lönesättningen har haft stora fördelar i sitt synliggörande av människors faktiska kompetens och engagemang, men det finns ju också uppfattningar om att man tävlar mot sina kollegor. Många chefer hamnar i situationer där de måste förklara för medarbetaren att det inte är relevant varför den eller den kollegan fick si eller så mycket – den eventuella löneförhöjningen beror mer på i vilken mån medarbetaren uppnått de individuella mål som satts sedan tidigare. En del av medarbetaridealet handlar alltså om att vara medveten om detta – och inte bry sig om vad kollegorna får – men samtidigt vara medveten om vad man rimligen kan förvänta sig inom yrkesgruppen. Ett uppenbart problem med detta är ju att samhörigheten inom yrkesgruppen kan minska om man upplever konkurrens och orättvisa bland kollegorna.
Som läsare tolkar jag det som att systemet med individuella lönesamtal har lett fram till detta nya medarbetarideal, men vad tror du? Vad är hönan och ägget?
Jag ser det som en process som inbegriper både hönan och ägget: på ett strukturellt plan rör sig samhället mot individualisering och specialisering, dvs man kan uppfatta det som att arbetsplatser av olika (ekonomiska, rationella, rättvisebaserade, etc.) skäl väljer att införa individuell lönesättning. Men det är också så att många anställda uppskattar en lönestrategi som verkligen syftar till att lyfta fram den individ som tillför mer på arbetsplatsen, dvs medarbetare kan spegla ”idealet” innan företaget eller organisationen har en fungerande individuell lönestrategi. Människor har alltid engagerat sig mer eller mindre (av olika anledningar) i vad de gör på jobbet – den individuella lönesättningen har bara gjort detta tydligare.
Vilka skulle du vilja fick läsa din uppsats och hur vill du att den ska användas?
I bästa fall läses den av både chefer och medarbetare. Cheferna kan uppmärksammas på hur de tänker på, och talar om, de medarbetare de utvecklings- och lönesamtalar med. Medarbetarna kan uppmärksammas på vad som förväntas av dem i lönesamtalet. En vanlig missuppfattning – som gärna sprids i media i form av enkla tips, knep och råd - är ju att lönesamtalet är detsamma som löneförhandling. Ur ett perspektiv kan man se individuell lönesättning som en demokratisk utveckling, i meningen att du som anställd kan ha större insyn och möjlighet att påverka hur lönen sätts. Men för att det ska fungera så måste den lönesättande chefen vara skicklig nog att bedöma medarbetarens verkliga kvalitéer, oavsett om man motsvarar idealet eller inte.
Om du fick forska vidare, vad skulle du vilja fördjupa dig i då?
Jag är sedan januari anställd som doktorand vid Risk and Crisis Research Center (RCR) på Mittuniversitetet. Här forskar man inom ett brett spektrum på risker och kriser i det moderna samhället. Arbetslivet, och avsaknaden av ett sådant, kan definitivt innebära att man upplever risk och osäkerhet i vardagen.
Och slutligen, vad ska du göra med stipendiepengarna?
Det finns alltid hål att fylla. Nu håller snön som bäst på att smälta bort här, men jag har inte lyckats köpa någon längdskidsutrustning sedan vi flyttade hit vid årsskiftet. Det kan jag tänka mig att göra.
Här kan du läsa hela uppsatsen: Samtal om Samtal – Konstruktionen av ett samtida medarbetarideal i chefers berättelser om lönesamtal (pdf)
